Idag spenderade jag min första dag som lärarassistent. Man kan säga vad man vill, men jag tror inte att det finns något som inspirear en så mycket, eller som man får så mycket tillbaka av, som att arbeta med barn.

Man glömmer hur lätt det var att dra ett helt föredrag om hur man ramlade på cykeln, eller att man bara varit ute och sprungit i skogen en hel dag och använda en sådan enorm entusiasm, som om det var världens grej! För så är det när man är liten. Möjligheterna finns överallt och man äger inte en bråkdel av den pessimistiska och trångsynta inställning som kommer med åren.

Det är roligt med mina blogginlägg. Det här blir mitt andra på raken som jag skriver mitt i natten och då blir jag plötsligt så djup och snusförnuftig. Det måste ligga något i luften såhär runt småtimmarna, ni vet, som att man plötsligt börjar
viska och tassa omkring på tå.

Jag och Malin är relativt hemkomna från Fancy där vi kört ett mindre Gossip Girl-marathon och snackat en hel del fotboll, sms och hur en tripp till London skulle vara hur l o v e l y som helst!

- god natt!