Igår insåg jag att det är hur lätt som helst att ligga ner en hel dag. Jag blev inte utringd till något jobb igår morse och tyckte att det var oerhört skönt att få vända på sig och somna om. Nog sov jag alltid. Först till tolv, när jag blev väckt av att min mamma ringde och frågade om jag ville äta lunch. Detta kunde kanske få mig att vakna till tänkte jag och när jag kom ut så kände jag verkligen att jag måste ta vara lite på dagen, det var ju så fint väder och allt! Ni vet hur det är?

Efter en grymt god Chicken Wrap och en massa mor och dotter-skvaller på Wayne´s, så var mamma tvungen att åka tillbaka och jobba, så jag fick lifta hem igen. Var ute en sväng nu Maja, gå en promenad eller nåt! Jag skulle förmodligen lyssnat på min mamma, men istället gick jag genast upp till mig, klädde av mig, satte på tv:n, klickade på mute-knappen och somnade genast om. Några minuter över sju masar jag mig upp för att gå på fotbollsträningen som börjar halv åtta, men trots att jag knappt rört på mig på hela dagen, så var jag helt slut, bara efter uppvärmningen.

Sammanlagt sov jag ungefär 18 timmar på ett dygn igår och jag hoppas att blir kvitt min morgonförlamning snart!

Om ett litet tag ska jag åka in till Kolsva och ta farväl av något som varit del av mitt liv i över ett decennium och det känns både underbart, vemodigt och nervöst att släppa taget officiellt!