det var en otrolig ansträngning att överhuvudtaget ta mig ur sängen imorse och det kändes som att jag hade invärtes bältros nästintill hela dagen idag. morsan fick med mig till boga och min vinst från cupen, en lunch på dinners, kunde iallafall avnjutas tillsammans med wille och hans vuxna kompisar.


jag hälsade på eric innan träningen och tidsoptimism mixat med klängbesvär funkar inte så bra när man har tider att passa. i mitt fall skulle jag hinna med bussen till träningen i kolsva. det gjorde jag icke.

madde hade iallafall jennifer från lagets nummer och jag klarde mig. när jag kommer in i omklädningsrummet så frågar en annan tjej från laget: var det du som sprang för att hinna med bussen? jag såg nämligen när du kastade väskan i backen och hoppade upp-och ner. jotack.


efter träningen mötte jag upp JM på venedig och efter att vi beställt våra kycklingsallader vandrade vi hem till nyggan i kylan. nu ska vi titta på film och trycka naturgodis!


- mitt bankomatkort är paj. skulle betala på hk och upptäcker att chipet har försvunnit. men jag menar, vem vill inte gå till banken liksom. om inte annat så behöver jag plocka in lite vuxenpoäng.

och så blev det julafton, som faktiskt var en av de bästa hittills, juldagen, tack fancy för en trång, svettig och otroligt rolig kväll på scheele och även annandagen, där kolsvas a-lag gick till semifinal i bergmans guld cup. det var sjukt kul att lira och jag måste säga att julen faktiskt passerat skönt fort och jag har faktiskt njutit en hel del av den.


madde skrev idag att hon var påväg till tuna park och genast gjorde sig den där kliande känslan i fingrarna lite påmind. jag vill fynda på mellandagsrean!!!


det var fett unnar efter cupen igår, så jag och eric köpte kantarellpizza. vi tittade på gladiator och jag snyftade som ett litet barn. idag har vi inte gjort så mycket och det skulle jag kunna fortsätta med hur länge som helst. jag älskar att känna såhär!

med risk för att jag hamnar i bloggslentrian så skriver jag inte hur underbar du är idag.

idag var det min sista dag på skogsbrynskolan och nu ser min timvikarieframtid återigen lite dimmig ut. kommer jag gå utan jobb ett tag, eller får jag rent av komma tillbaka iallafall och stanna ett ganska bra tag igen? kommer jag få sova med mobilen och låta eva sköld, receptionisten på skogsbrynskolan/nibble, bli min nya väckarklocka? jag vet faktiskt inte, men nu är det iallafall jullov och jag tänker inte fundera så mycket mer på det!


imorgon kväll är det uppesittarkväll i boga och jag har saknat mina storasyskon! erika och therese har jag känt i hela mitt liv och de är det levande beviset att blod inte är tjockare än vatten. william ska få ett litet syskon och jag känner mig som att jag också ska få bli moster igen!


snart är julafton överstökad och det blir juldagen och sedan annandagscupen. jag längtar!


skogsbrynskolans rektor frågade idag på avslutningsfikat i personalrummet om jag och eric var tillsammans. vi svarade ja och hon utbrister överlyckligt: åh! då har jag lyckats med det jag planerade enda sen eric kom hit! jag gillar vår rektor, hon ser oss små vikarier också!

första gången jag rymde ut på natten var jag åtta år bara. jag tältade tillsammans med erika och therese, som är fem respektive sex år äldre än mig och vi skulle palla plommon hos deras granne, sen fick jag följa med när de mötte upp två killar. jag tyckte det var hur häftigt som helst och jag hade liksom nålar under hela mitt skinn.

jag har gjort otroligt många spännade och mer förbjudna saker i mitt liv sen dess, men jag antar att den första gången satt sina spår, för när jag följde JM hem tidigare ikväll, så gjorde just den känslan sig påmind. jag har aldrig varit med om att det kan kännas så mycket av att bara veta att man är nära någon, eller att en plats kan se så annorlunda ut, beroende på vem man ser på den med.

jag är inte heller något fan av julen, har i princip avskytt julafton sen jag var stor nog för att förstå vad den högtiden gör med människor som inte kan hantera sina svagheter och vad de människorna i sin tur gör mot de sina. men just nu ikväll så räckte det med att titta på de frostade träden hålla din hand och veta om att jag kommer få göra det ett tag nu.

att snön är väldigt fin nu och att jag lyssnar på värsta kärlekslåtarna gör säkert sitt också, men det har den ju alltid varit och det var längesen jag kände för att sätta på något annat än partymusik.

jag och madde befinner oss återigen på fast mark, även om min både gungade och snurrade på samma gång när jag fick fick sätta mig i sveriges risigaste bil och säga hej till en av världens bästa människor. ibland är det kanske bra att åka bort lite, iallafall när man blir påmind vad man har när man kommer tillbaka.


vi hade iallafall rikigt roligt och jag har skrattat åt multidiagnostiserade människor, tisslat och tasslat i rökhörnorna, härjat och gormat i hytterna. det blev otroligt lite dans. house är tydligen något som folk tror att man kan lyssna på. det kan man inte. man kan definitivt inte dansa till det heller.

vi skulle även få se snook och kanske kunna få skråla med i mr cool, men icke. deras uppträdande var förskjutet och istället befann sig gorilismen (?!) på scenen. jag och madde, som självklart grötat oss in i mitten av allt folk, höll på att mosas av alla apälskare som helt plötsligt började hoppa upp-och-ner och fram-och tillbaka, medan de sjöng "allting går åt helvete". jag och madde hörde dem och flydde illa kvickt.


bussresan hem bestod av två och en halv timmes allsång och jag ledde vår gosskör i allt från summer of 69 till prästen lilla kråka.


Nu ska jag se vad fanny har i kikarn en kväll som denna. jag har blivit medbjuden på bio av CB och det kan jag väl inte göra utan min trogna bio-winggirl?

jag antar att eric försökte låta som mig när han beskrev snön på sitt otroligt poetiska sätt. jag anar även en viss nypa drypande ironi då han skriver och jag citerar "fifty-fifty imorn, draaaag! woo". sss. kanske får han lite mersmak för det här och skaffar sig sin egen blogg. hur låter poppy.blogg.se?


han är förövrigt lite krasslig och har smittat ner mig lite. madde talade bestämt om för mig att jag var tvungen att hålla mig borta från honom, så att jag skulle hålla mig fräsch till kryssningen, men jag har otroligt svårt att inte träffa den där PP-killen alltså. och svårt att tänka på honom. och svårt inte vara ganska kär i honom helt enkelt. jag är inte så duktig på att säga såna här saker och stakar mig nästan här vid tangentbordet, men det är väl i princip det jag vill säga till de människor jag känner i världen, så jag kan väl börja lite smått såhär. (observera ordet smått, då jag, bara oss emellan såklart, inte har några blondionbellanuffror i läsare direkt!)


- men som sagt, imorgon bär det av till sjöss och nu när madde blivit botad från sin djungelfeber så kan det inte bli mer än sucke imorgon!

idag är det den trettonde december. lucia. tredje advent. en ganska bra dag om man har något att lägga på minnet.

det är konstigt hur det kan bli utan att man tänker på saker och ting. kanske är det att man väljer att börja något nytt tillsammans en morgon för att sedan bli varse om att dagen är ganska speciell, eller, som faktiskt hände en vän till mig idag, får man ett tecken på att ödet kanske existerar ändå. i det här fallet så plockade hon upp spelkortet ruter kung hos någon som betytt en hel för henne, för att sedan plocka upp samma kort från golvet några timmar senare, på en annan plats.

vi pratde lite om just ödet i fredags. om hurvida man trodde att det var ödet eller slumpen som avgjorde. sånt här kan man förmodligen gröta hur mycket som helst om, tro mig, åkte på det själv när jag läste filosofi i skolan! fast jag antar att så länge man är med själv på ett hörn och styr lite, så kan jag gärna tro på att man får lite fatasycred från någon annanstans liksom!

JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!
















fast han med c är helt okej han med.

om cirka fem minuter avgörs idolfinalen och antingen är det erik eller calle som får sjunga vinnarlåten i fortsättningen. jag håller på erik. jag spelar abbas the winner takes it all för att öka spänningen lite och hoppas innerligt att det är erik som kommer att stå som vinnare.

halv fem slutade jag på jobbet idag. kvart över fyra fick jag gå. kvart i sex kom jag hem. idag ska jag nämligen städa och jag hade ingen brådska hem alls. jag förberedde frukosten till imorgon bitti och sen satt jag och susanne och pratade en halvtimme efter att hennes sista barn gått för dagen. jag är väldigt glad att jag faktiskt hittat en tjejkompis på mitt jobb, trots att jag sänker medelåldern relativt rejält. jag och susanne pratar om allt, inte bara om sånt på jobbet, utan utanför också.

i skolan fanns det ju alltid någon som man alltid hade. som man gick till lektioner med och satt med i matsalen. iallafall hade jag en sån tur och det är fan minst lika viktigt nu när man är vuxen och ska jobba. jag tycker om alla på skogsbrynskolan, men det är bara sue som jag vet alltid ställer fram en tekopp till mig med utan att man behöver fråga. det är henne jag pratar med när jag känner mig osäker på jobbet och när jag vill ha en åsikt om något jag gjort.

från dag ett har hon fått mig att känna mig som att jag verkligen jobbar där och jag har lärt mig mycket av henne. hon stöttar mig och jag stöttar henne.


förmodligen har susanne börjat att laga sin tacos som hon och hennes familj ska äta ikväll. det var vad hon skulle göra när hon kom hem. jag skulle städa, sa jag, så det är väl bara att sätta igång!

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann.

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är.


jag är otroligt glad att jag inte lyssnar speciellt mycket på musik. hur orkar människor lyssna på annat än radion allt för mycket? man blir ju fett deppad och så sitter man bara och tycker synd om sig själv. melissa horn har otroligt bra sångröst och hennes texter är väldigt bra. om man vill ligga i ett bäcksvart rum och kväva ångesten i kudden alltså!

men hon har lite rätt i det hon sjunger. jag har en tendens att vilja vara och orka lite mer än vad jag egentligen gör. det som händer när man inte sätter sig själv i första rummet bland människor i allmänhet och tar på sig lite för mycket, är att de som ligger en lite närmre får ta en del slungor som inte alls är menade åt dem. jag vet inte hur många gånger min mamma inte får något annat än spydiga svar om några alls när hon ringer, eller när jag börjar skrika åt gustav och sofia för någonting som kanske inte är riktigt befogat.

man får tänka sig för med sånt. det är lätt att det går lite för långt och man glömmer bort att det finns dem som inte orkar tänka på att det är hunger, trötthet eller något annat jobbigt som saker och ting bottnar i ett rent av fittigt beteende.

nej, nu är det för dåligt. jag är faktiskt ganska glad egentligen och nu får jag väl bara jobba på att prioritera lite mer!

vi lämnar gårdagens utgång åt vad det var och har varit den senaste tiden: för mycket folk man sett för mycket, emellanåt otroligt värdelös musik och för lite väl spårade fylllesnack. jag har slutat med min favoritsysselsättning på fyllan, så jag kunde inte smita iväg för lite andrum och jag antar att när man står ut till kvart över ett, så kanske det är dags att styra stegen hemåt och inte se sig om på ett tag.


fest var inte det enda det blev tvådagars av i helgen, utan vi hade även träning både lördag och söndag med en timmas träning inlagd. utan vidare kommentarer kan jag ju säga att vi inte tränade alltför hårt i MBK´s damlag och det har varit lite ångestladdat med alla dessa löpningar som stått på vårt träningsschema.

jag trodde ärligt att jag skulle ligga i något dike och spy av utmattning, men så har det inte varit, tvärtom faktiskt! jag har verkligen saknat löparträningarna och har som egen utmaning att prata så mycket som möjligt med den jag springer med utan att bli för andfådd. jag hoppas att vår tränare står ut med mig när jag studsar runt och pladdrar om allt möjligt bara.


imorgon kommer madde och hälsar på mig på jobbet! hon slapp komma till halv sju när jag måste infinna mig där dock!

citatet i rubriken kommer från min mamma som hade lite för bråttom när hon pratade med mig t telefon tidigare idag.

Igår var det julfest med jobbet. jag hade otroligt svårt att bestämma mig för vad skulle ha på mig, ville ju inte vara alltför ungdomlig, smälta in i mängden lite med andra ord. jag skulle förmodligen ha funderat lite mer på vad jag hällde i mig istället. att blanda glögg och vitt vin var ingen hit och jag antar att det inte är helt okej att pipa iväg en halvtimme för att hångla upp min arbetskollega i städskrubben eller tjura som ett litet barn. men jag hade ganska roligt iallfall och jag var inte den enda skogsbrynsspårade människan iallafall!

dagen har inte varit hundra, men ikväll intar madde och jag BS för sista gången år 2009! det har varit ett bra halvår med syskonen och sommaren skulle fan inte varit densamma utan dem!

precis som att jag kan haka upp mig på en låt och bara lyssna på den hur länge somhelst, nöta ut ett plagg genom att använda det tvätt efter tvätt, så har jag en tendens att missbruka fraser och uttryck. jag vet att mina vänner höll på att strypa mig när jag inte sa så mycket mer än men lugn! till, ja, i princip allt faktiskt. ett annat ord som numera kommer ur min mun lika ofta som en utandning är uttrycket hör dig.


det är inte okej är en fras som förbrukas otroligt ofta på mitt jobb, då det både är min och flera av mina kollegers favorit när jag ska påpeka vad man inte får göra. det har även blivit något som fastnat och så fort jag misstycker om något så slungas denna mening. att vicka på handflatan och säga semi är något jag finner otroligt roligt när någon frågar om det de sagt är roligt/håret är snyggt/maten var god, bara för att det verkar reta upp de flesta och ofta sluta i ett "ameh, vaddårå?!"


på fredag är det julfest på jobbet och jag införskaffade någon lycklig skogsbrynskolearbetares julklapp idag. den skulle tydligen börja på bokstaven M och fick kosta 50:- det är bara två killar som ska med och trycka julmat på falckboet, så jag tror inte att det gör något att min present är aningen mer ansedd för tjejer. det blev nämligen en myspåse. mintkyssar. mjölkchoklad. mys-te (fick namnge det själv, haha!)

mycket mumsiga M-saker ligger det i min påse alltså, men jag kunde inte låta bli att göra den till kanske mysigaste påsen i universum. hittade nämligen en tändsticksask med ernst kirchsteiger på. kan vara världens mysigaste man enligt många och med tanke på citatet som sitter på undersidan av asken är jag nästan beredd att hålla med. färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst. inte helt okej kanske, men ändå!


ikväll kommer fancy och jag ska bjuda på käk, greys anatomy och glögg!